FÖRE OCH EFTER FRISSAN

Idag stod det ÄNTLIGEN rödmarkerat “frisörtid” i kalendern. Ett efterlängtat och välbehövligt sådant. Har känt mig riktigt risig, rejält grå, trist och ful i veckor nu. Ni vet när inget känns bra, hur man än försöker.  Inte mindre idag då jag klev in på Daisy Grace salongen och Mona i svettigt hår, utan smink, likgrå från morgonens Kampispass. Haha, tur den känslan skulle vända en stund senare. mona3Tog en liten cappo i väntan på min tur.  mona2Detta är alltså förebilder och innan Mona, världens bästa Mona (menar det verkligen!!) worked her magic. Jag har aldrig blivit missnöjd efter ett besök hos henne och jag litar på henne fullt ut. 11 år i branschen säger sin sak. Och just färg är en styrka hos henne. Love her! Hon håller till på Daisy Grace i Sturegallerian. Book her!mona1Tacka gudarna för Foodora. Var så hungrig men hade inte hunnit äta så beställde den här favvon från Pepstop, där jag köper veganlunch 4/5 dagar i veckan så den kom till salongen lagom tills att värmelamporna skulle på och färgen skulle verka. Perfekt tidseffektivisering!monaJag ville bli lite ljusare nu när vi går mot ljusare tider. Känna mig levande. Allt annat än vad jag gjort nu. Haha! Ni vet. Men det hör väl iofs till den här tiden på året.

Men här är resultatet, och inte blev jag besviken denna gången heller. Jag älskar det! Det är fortfarande en bottenfärg, men mer gyllene och lite ljusare samt breda penslade blonda slingor och en grundfärg som Mona kallade crémeblond. Äskar valet av namn för det är precis så den känns. Krämigt blond.