DAGEN VI FICK REDA PÅ ATT JAG VAR GRAVID

Vi fick reda på att jag var gravid en vecka innan midsommarafton. Jag skulle egentligen ha min mens efter helgen, på måndagen, men kände tidigt att något inte var som det vanligt. Jag kände mig väldigt trött, hade ömmande bröst och en mage som körde runt som en torktumlare. Första tanken var att jag bara skulle ignorera känslorna o tankarna och låta midsommar vara som vanligt och helgen passera som att ingenting var annorlunda. Men jag kunde inte hålla mig ifrån att ta det där gravtestet när jag ändå kände så starkt att allt inte var som det brukade. Det kändes mest bara fel att låtsas som inget, o dricka rosé som vatten för någonstans visste jag ändå att jag skulle vara gravid. Jag bara kände det på mig.

Det är svårt att förklara de där känslorna, mer än att de var så jäkla tydliga. Och mycket riktigt, ganska fort efter att jag stoppat ner stickan i kissglaset så tog det inte långt tid innan testet visade digitalt, “gravid 1-2 veckor”. Jag minns att jag höll mig väldigt lugn, och jag satt kvar där på toasitsen ett tag och mest bara log för mig själv. Jag visste det!! Och att få det framför sig på testet var ju ändå ett stort bevis på att min magkänsla och intuition så tidigt stämde överens med verkligheten.

Jag minns att jag fällde ett par tårar för mig själv, sittandes hemma på toalettsitsen. Jag var ju hemma i Stockholm och Daniel iväg och skulle spela match så jag avvaktade med att säga något till honom tills dagen efter, då han var hemma igen.
Jag kan säga att det var svårt att hålla sig och att somna den natten. Jag låg mest bara och tänkte på vad som precis hade hänt och vad som sedan 2 veckor tillbaka hade börjat växa i mig.

Dagen efter åkte jag och mitt servett-inlindade test till Daniel. Jag hade planerat att göra det lite mer speciellt men kunde inte hålla mig utan att jag bara sa det direkt. Vi satt och åt kvällsmat och då bara flög det ur mig. Från ingenstans. – Jag är gravid! Jätte allvarligt också tydligen. Haha! Sedan hämtade jag det lilla bebis testet som låg inlindad i servetten och visade Daniel. <3 Då släppte allt och vi kramades länge med testet emellan oss. Vi och vår kommande lilla bebis som än så länge bara hade visat sig igenom ett digitalt test. <3

Jag har alltid älskat barn och likaså Daniel. Vi pratade tidigt i vår relation om just barnfrågan. Hur många barn vi ville ha och vi visste väldigt snabbt att vi inte skulle bli alltför långrandiga med att utöka familjen. Däremot så var det inte slaget i sten att de skulle bli som det blev, utan vi hade nog mer tänkt oss att det skulle ske efter sommaren, mot vintern. Kanske nästa år. Ja, inte direkt någon plan med det hände blixtfort och lika glada och lyckliga blev och är vi för det för nu har det aldrig känts så självklart som att en liten kotte ska utöka och vi ska bli en liten familj! <3