GRAVID VECKA 33

Det verkar blivit en dum att det kommer försenade veckouppdateringar, men det får vara. Huvusaken är att de kommer. Annars då? En halvdan vecka, med mycket mikroförfrysningar (i livmodern då hon goffar runt med huvudet därnere), tryck och överlag värk. Syrran och jag fortsätter att följa varandra i mående och symptom, ganska sjukt ändå.

Bebis status: Hon låg kvar i samma position som för två veckor sedan, dvs med huvudet nere i bäckenet o fötterna uppe vid min bröstkorg. (jo, tack det känns!) Hon har inte fixerat sig än, men hon verkar ligga gott där så hon stannar kvar. Mindre skönt är det för mig när hon buffar med huvudet på min livmodertapp som resulterar i mikroförfrysningar ner i fiffi av obehag i varje steg. Ni som vet ni vet. Hon är nu runt 40 cm lång o väger runt 2 kg och hon ökar med runt 200 gr per vecka hela vägen fram till förlossning. Inte att förglömma är att varje graviditet är den andra olik, så viktigast är att man följer sin egen kurva och det gör vi alldeles perfekt. Hennes slag o sparkar är skarpare än vanligt, och det läste jag beror på att hon nu är större än mängden fostervatten som nu nått sitt tak. Hon hickar vidare, ca 1 gång per dag o kommer säkerligen fortsätta göra det på utsidan också. Hjärnan växer fort denna period och än viktigare är att det att äta omega 3 och protein. (jag fick tips om dessa omega3 tabletter av min granne som jag ätit sedan starten trots en hel del fisk i kosten!). Hon har nu ett eget immunförsvar och skyddar redan sig bra själv.

Min status: Jag känner mig ganska höggravid, så mycket kan vi säga. Från att ha kunnat vara någorlunda igång med promenader etc så är inget av det längre aktuellt. Små korta till affären är det som gäller nu. Hon trycker ju mot min livmoder vilket inte alls är så skönt o det oftast när man är på språng. Andningen är flåsig och livmodern drar ihop sig direkt vid för stor ansträngning. Inatt vaknade jag av ryggen och typ kramp på vänster sida höft, not så skönt men vardag nuförtiden. ÄLSKAR magen och vad kroppen gör, men ska erkänna att jag börjar längta efter en lång, rask prommis och ett svettigt gympass. Men, som min bm sa; det är typ 5-6 veckor kvar och det är ingenting. Och visst är det så, det är faktiskt ingenting!! GALET <3

Hennes rum börjar bli klart, inväntar bara hennes säng, lite förvaring o annat gulligt som ska fixas med. Monterade ju vaggan igår som ni vet och längtan är STOR.

Cravings: Jag har faktiskt inga cravings denna vecka. Är snarare inte alls sugen eller hungrig och anledningen till det är ju för att hon växer så det knakar och tar mer och mer plats. Om det är något så får det vara färskpressad apelsinjuice.