FRÅN ETT ISOLERAT HEM TILL ETT ANNAT

Det dök upp ett par irriterade och upprörda kommentarer kring mitt inlägg förra veckan.Hur vi kunde åka till Göteborg i allt detta kaos och hysteri. Att jag är egoist och bara tänker på mig själv. Jag kan tala om för er att det nog är det sista jag gör i denna tid. Vi vägde länge för och emot om vi skulle åka, och beslutade tillslut för att åka bort ett par dagar. I all sin försiktighet. In i bil, ut från bil, in i hemmet. Inte en människa har vi faceat på vägen. Jag och Cleo har varit totalt isolerade hemma och har bara umgåtts vi tre i familjen i veckor tillbaka. Inte träffat någon, inte ens nära kärnfrisk familj o mina bästa vänner har inte träffat Cleo sedan hon kom för 8 veckor sedan. Hemmakarantän deluxe med andra ord. Likadant har min syster gjort och agerat. Deras barn är hemma från skola och dagis och träffar ingen förutom varandra. Dvs också en hemmakarantän och typ av frivillig isolering. De bor dessutom utanför stan, och här ser man endast grannar o hejar på folk på avstånd över häcken som avgränsar trädgårdstomten.

Jag förstår att ni agerar irriterat och tänker på sjukvården. Att man inte ska lämna sitt län och belasta andra sjukhus om man blir sjuk. Jag kanske är paranoid och bör tänka annorlunda. Men i allt detta är mig själv den jag bryr mig minst om.

Jag bryr mig precis lika mycket som DU och nog mer än många andra i allt detta kaos och försöker agera det bästa jag kan. Jag tycker också allt detta som pågår är ren och skär ÅNGEST och vill inget hellre att det ska sluta.

Går du till affären? Är du helt inlåst? Håller du 2 meters avstånd vart du än är? Alla bör fråga sig själv dessa saker innan man hatar loss på andra. Jag fortsätter göra så gott jag bara kan med stor försiktighet tills det att ett gemensamt landsbeslut tas för Sverige som ALLA bör lyda o följa.

Och ni som skriver och är anonyma. Varför är det alltid ni som hatar mest? Om ni nu ska uttrycka er aggression som ni verkar har stort behov till att göra. – Snälla, skriv ut ert namn nästa gång så känns det på riktigt. Till er andra, jag tar verkligen åt mig av kritiken och förstår vad ni säger. Men jag måste också få försvara mig precis som ni har rätten till att skriva och kommentera era åsikter härinne. Nu fortsätter vi vara snälla mot varandra och har en fin och snäll ton. <333 Kärlek till alla!